Familjehemskonferens dag 2

Ja då är vi inne på slutspurten av årets familjehemsdagar. 
Efter frukost och småprat med deltager som klivit upp med tuppen och personal, så gick jag till vårt konferensrum och började förbereda för dag 2. 

Kl 09.00 startade vi dagen med Charlie Michelsen - Vilse bland diagnoser och hemmasittare. 
För att skapa en bättre förståelse kring NPF, pykisk ohälsa och hemmasittarproblematiken, var Charlie det perfekta valet. Hennes föreläsning bjöd på inte bara på på djup insikt och användbara tips utan också ett nytt perspektiv på dessa ofta missförstådda områden, allt presenterades med ett hjärta fullt av värme och med glimten i ögat. 
Charlie är journalist, komiker, föreläsare och ensamstående ADHD mamma till 3 barn med NPF. ( två med autism och tre med ADHD)
Föreläsningen var rolig, sorlig, hoppfull och för många av familjehemmen även igenkännande. Med en komikers tajming och tempo tog hon oss på en resa genom barnens uppväxt och alla träffar med skolan, BUP, privata psykologer, olika team och socialtjänsten. 
- Utan socialtjänsten har jag inte klarat detta säger Charlie. 
Otroligt intressant, höll alla vakna på lördagsmorgon. 

Charlie Michelsen 

Sen kom polisen och fältarna från Skellefteå kommun och berättade om hur de kriminella gängen rekryterar barn till att jobba för dom. Hur såg kontaktnätet ut för ca 7 år sedan och hur ser dom ut i dag. 
Fruktansvärd utveckling och hur det kan finnas människor som lurar in små barn i denna värld.
Så ung som nio år har dom tagit hand om i Umeå. Nio år???
Rekryterings plattformen är nätet, fotbollsplanen och andra ställen där barn befinner sig. Nu går det lika bra att rekrytera i lilla Norsjö som i Malmö när det mesta sker på nätet, i barnens mobiler. 
Hemskt med otroligt nyttigt att höra. Dom gör ett fantastiskt jobb, men här måste hela samhället hjälpas åt. 

Måste säga att helgen har bestått av fantastiska möten, bra samtal och en otroligt lärorik helg. Både socialsekreterare och familjehemmen uppskattar både den betydelsefulla kunskapen dom får, men också de kontakter som knyts och alla känner sig nog lite mindre ensamma i sina uppdrag och jobb. 
Nu ska jag kolla igenom utvärderingarna och så inom kort börjar planeringen för konferensen 2027. 

Vi syns!

Familjehemskonferens 2026, dag 1

Nu är äntligen Familjehemkonferensen 2026  igång i Skellefteå på Medlefors. Planeringen inför dessa dagar har pågått länge och många tankar bollas med Umeå och Skellefteå kommun, som är våra uppdragsgivare.
När salen börjas fyllas med familjehem från hela Västerbotten och socialsekreterare. Känns väldig bra och lite pirrigt. Allt ska vara på plats, in i minsta detalj. ( hoppas vi, men det vet man aldrig förrän efteråt) 

Jag och min chef Peter åkte upp till Skellefteå på torsdagen, både för att förbereda och för att hämta ett gäng från Karlskrona och Kalmar som skulle visa sin musik och berättarföreställning på fredagsmorgon. 

Och vilken föreställning, inte ett öga vart torrt. En musik och berättarföreställning - En sista chans. 
En unik inblick i att vara familjehem, placerad ungdom och om hopp. Hur gör man som ung man, med missbruksproblem, när man får en chans och förutstättningar att reda upp sitt liv. Hur gör man som familj och nära för att hjälpa någon att komma ur sitt missbruk? Hur orkar man stå kvar när man blir sviken och hur klarar man att resa sig när man förstört allt? 

Jag är så glad att jag fått träffa William och hans foster mamma och pappa, han kunde verkligen varit död, men hamnade hos en familj som orkade stå kvar och tro på honom. 

William Nilsson och Patrik Gullbing

Paula Gullbing skötte diskussionen efteråt 

Efter lunch fick vi lyssna på Anton från Rova & Sjögren psykologi AB, som pratade om trauma medveten. Hur barn och unga som  drabbats av traumatiska händelser upplever sin situation och hur man kan hjälpa. Du får en inblick i både forskningens teorier och hur ett bra bemötande bör gå till. 

Anton från Rova & Sjögren psykologi AB.

Efter dessa pass blev familjehemmen indelade i grupper och fick diskutera vad dom hört och sett och dela erfarenheter med varandra. Så värdefullt för familjerna att prata med varandra, många har träffats flera gånger förut, men i år var det otroligt många som var med för första gången. Det känns väldig hoppfullt. För det är många barn/ ungdomar/ vuxna som behöver komma från sin livssituation ett tag. 

Nu ska vi strax äta middag och i morgon försätter vi med dag två. 

Detta gäng + Camilla Stenlund som hunnit gå när bilden tog, har roddat dagen och det mesta gick enligt plan.  

Peter, Anita, Evelina och Åsa