lördag 19 september 2015

Det Belgiska geväret från fam Wikström

I dag var ingen vanlig dag, nä det var faktiskt en historisk dag. Hurra hurra hurra.
Ja jobbar man på ett museum så kommer det med jämna mellanrum förfrågningar om att ta hand om olika historiska föremål.
Jag har fått tillbaka skolbänk, flygjacka, bilder osv.
Men i torsdags hade jag bokat träff med Per Gustafsson från Sundsvall ( bördig från Rundvik) och Roger Björklund ( vän med Per och förmedlare mellan oss)
Han har nämligen haft ett gevär i sina ägor efter att han ärvt det av sin mor, som ärvde det av sin man Severt Gustafsson, som fick det av Carl Wikström ( sin arbetsgivare)

Detta är skrivet av sonen Per Gustafsson som lämnas över till oss tillsammans med geväret.

En sommar dag under 20 talet seglade C Wikström med besättning i Stockholms skärgård. Man ankrade båten för att bada. Man upptäckte huggorm i vattnet, det var gott om huggorm under den tiden. 
C Wikström tog ett gevär för att skjuta ormen. Ett skott gick av i vattnet innan han hunnit sikta. Geväret upplevdes alldeles för lätt på avtryckaren. C Wikström tänkte kasta geväret i havet. 
Min far Severt Gustafsson som var besättningsman på segelbåten frågade om han kunde få geväret.
Och det fick han. 
Efter min fars död pluggades geväret och blev i min mors ägor. Sedan övertog det av mig Per Gustafsson. Om detta är något av intresse överlåter jag gärna geväret och vykort från familjen Wikström skrivna till min far Severt. 
Detta överlåtes till Olofsfsors bruksmuseum.

Per Gustafsson.

Jag tog inte bara emot ett Belgiskt gevär och denna historia, jag tog även emot flera vykort skrivna av familjen Wikström till Severt Gustafsson och foto på båten Carl Wikström.
Detta känns väldigt hedrande och fantastiskt.
Alla ur familjen Wikström som jag haft något att göra med känns så enkla och trevliga. Och de historier som Per Gustafsson berättar för mig, stärker verkligen den bilden ännu mera.

Nu måste jag till Polisen och se hur vi hanterar denna gåva, hitta en bra placering och gör något bra av detta.

Jag, Per Gustafsson och Roger Björklund avslutade dagen tillsammans med en förställning på Rundviksgården - Adak Ulla.
Det var 60 år sedan Per G varit inne i Rundviksgården.
Mycket intressant och trevlig dag!

Per Gustafsson överlämnar det Belgiska geväret till Olofsfors bruksmuseum


Vykort, berättelse och foto.

tisdag 1 september 2015

PRO grupperna blir yngre å yngre

I går var det en fantastiskt intensiv, rolig och spännande dag.
Tre grupper för guidning på samma dag, två av dom var PRO grupper från Örnsköldsvik och den andra var kulleträff på kullen ( ca 70st personer).

Första gruppen kom vid 10.30 ( 27 st) och ville ha en sittande guidning i hyttan, men dom blev så frälsta och intresserade av bruket ( och hade lite tid att slå ihjäl innan lunch) så jag fick öppna museet och dom blev kvar till strax före 12.

Samlade ihop projektor, duk, dator och sticka och ilade iväg till kullen, på deras första kullenträff  efter semestern. Jätte roligt. Jag hade blivit inbjuden med Kent Ottosson som trubadur, men eftersom han är sjukskriven fick musikskolan rycka in. Janne, Peter och Karin. Ni är bara bäst!
Där berättade jag om bruket och visade gamla bilder från bruket.
Det var väldigt kul och idel kändisar som lyssnade.

Sen var det bara att packa ihop och skynda tillbaka till bruket där en ny grupp på 48 st PRO:are var påväg in.
Dom ville också ha en sittande guidning i hyttan, men samma lika som på förmiddagen så låste jag upp museet och Håkan låste upp herrgården och dom fick köpa glass å dricka efteråt. Lite shopping i min lilla shop blev det också. Kul.
I den här gruppen fanns de flera som hade viss kännedom om bruket och släktskap till Forsbergs, ett smedssläkte på bruket. Så frågorna blev många och vi delade på historier och upplevelser.

Fantastisk dag, men man blir helt slut.
Detta är helt klart det roligaste i mitt jobb, utan tvekan. Men ....man kan bli stressad över andra arbetsuppgifter som inte hinns med.
En liten reflektion över dagen, jag tycker verkligen att Pro människorna blir yngre och yngre och man kan ibland stå och undra - är du arrangör eller är du verkligen pensionär? Dom är beresta, kunniga och alerta.

Tisdagen blev en ledigdag. ( som jag tillbringade på busplaneten med syskonbarn och barnbarn )
Så i morgon onsdag blir det att hugga tag i bokföring och ladda för en ny guidning vid 17.00 i morgon :)