fredag 18 juli 2014

Sista dagen innan semester

Nu på morgonen har fyra av mina gäster som varit en hel vecka på bruket checkat ut. Dessa gäster har jag inte riktigt känt av, tre jobbade på OFAB och for tidigt på morgonen och kom hem till bruket när jag slutat och den fjärde var också i Järnäsklubb hela dagar och kom bara hit och sov. Men dom har lämnat många saker och tankar efter sig.
En av killarna (Pontus) ringde tidigt i morse och talade om var dom lämnade sina nycklar och berättade sen att han var så väldigt bekymrad över en katt som följt med dom hela veckan. Grå kattunge med vita tassar, han hade nog nästan inte lust att åka ifrån den. När dom gick till OFAB på morgonen så följde katten med och väntade tills dom skulle hem igen och gick med dom tillbaka. Jag lovade Pontus att göra allt för att katten ska hitta sin ägare, så att dom lugnt kunde åka härifrån.
Och min andra gäst lämnade lite småpynt som hon hade köpt för att piffa upp rummet hon hyrde här och det lämnade hon kvar :)
Man får säga vad man vill, men de flesta människorna man möter är väldigt omtänksamma och vänliga.

Ni glömmer väl inte loppishelgen i Olofsfors nu i helgen.

p.s ägaren till katten är hittat. Han hette också Pontus :)

Nu ska ni alla ha en trevlig sommar på bruket! Jag kastar in handduken för ett tag :)

Loppis i morgon i gamla krogen, på övriga bruket både lördag och söndag.

torsdag 17 juli 2014

Dan före dan före semester

I natt har vi haft tre damer som övernattade hos oss, som är ute på en liten cykelsemester. Startade i Hörnefors och har nu cyklat runt lite. Besökte i går Järnäsklubb och sov då på Levar Hotell. Nu skulle dom snart skiljas åt, detta hade dom gjort i ca tio ås tid. Blev inspirerad, får se om man gör en cykeltur innan sommaren är över.

Ja nu har nedräkningen verkligen börjat inför semestern. Känns både bra och dåligt, man måste få komma ifrån sitt jobb så är det bara. Men samtidigt så vet man vilka spännande möten man missar och inte minst skrivandet i bloggen. Det har blivit lite som en väldigt kul och stimulerade grej det där med blogg.  Men eftersom jag ofta besöker andra sevärdheter och andra järnbruk på semestern, så kan jag ju faktiskt dela med mig av dom också.
Men det har verkligen varit en jätte bra säsong, säger jag precis som om den var över. Men jätte intressanta utställningar, roliga evenemang, vi fick till barnsmide under juli månad (har varit jätte uppskattat) otroligt många trevliga/intressanta mötet, nya äventyrsstigen har varit uppskattad, ja.... jag är super nöjd med säsongen än så länge. Jag har inte känt - det måste jag/vi rätta till. utan där kan vi vidare utveckla, det kan vi komplettera med nästa säsong. och då känns det som att det varit en bra mötesplats för folk.

I dag dök min vän sjökaptenen upp och jag fick en chans att tacka för blomman. Jag var säker på att jag aldrig skulle få tacka.
Han håller på med ett så spännande projekt hemma i Stockholm som rör konst, (han är super konst intresserad)  husbygge m.m., det kommer jag att följa med spänning. Och kanske kan vi sy ihop en träff i Stockholm någon gång med hans väninna - guiden, som han är så säker på att vi skulle ha mycket att prata om. Kul!

Nu på em kom Stefan Markström in cyklade på bruksinformationen och bjud upp mig till ateljén att titta på hans senaste verk. Se bilderna!


















onsdag 16 juli 2014

Kapten Ulf har slagit till

Dagen började kl 08,00 med att jag och Sören städade i festlokalen, hallen, toaletter och bardelen i ladugården. Sören dammsugande, jag skurade och så hjälptes vi åt att plocka bort saker som hamnat på fel ställe av en eller annan orsak. Så jätte skönt.
Nu när jag börjat nedräkningen inför semestern, så är det så mycket som jag vill ha gjort innan jag försvinner från bruket ett tag. Inskola Marita (hon som driver herrgården) att sköta boende konferens när jag är borta, träna Norea som står  i informationen och guidar hur man  trycker upp informationsblad, öppnar och stänger alla lokaler, växelkassor, vad som ska städas osv. Men jag ser klart och tydligt att jag kan gå utan att oroa mig.

Efter vi hade städat och satt och ner för att ta en kopp kaffe, så kom Norea och skulle börja sitt skift. Det som var lite ovanlig var att hon bar en stor orkidé, jag hann tänka att hon skulle nog någonstans efter jobbet eller nått.
Men hon räcker över blomman till mig och hälsar att den är från kapten Ulf. Han som jag skrev om i går - säsongens skönaste grabb och han som tackade för en inlevelsefull/engagerad guidning.
Han hade alltså just innan han for tagit Norea åt sidan och frågat om hon jobbade i morgon, ja svarade hon. Då hade han bett henne köpa en blomma till mig.
ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅåååååååååå, man får nästan ont i hjärtat.
Mötet men Ulf var ett sånt där mötena som man känner är på riktigt, man känner att det klickar, man känner att man förstår varandra eller blir nyfikna på varandra och skulle gärna ha suttit ner med en kopp kaffe och delat tankar. För det var inte bara så att han gick guidningen, vi hann prata om rädslor, mod, barn och massa annat.
Det som känns lite jobbigt är att jag inte vet vad han eller hans familj heter förutom Ulf och bor i Stockholm och har varit sjökapten. Kan ni gissa hur många som heter Ulf i Stockholm? 7379 st och 156  st på företagssidan. Jag kan bara hoppas att han eller någon ur hans familj läser detta och att jag får framföra ett stort TACK ! Jag blev glad, rörd och faktiskt stolt att samtalet och berättelsen (guidningen) berörde så.


tisdag 15 juli 2014

Har jag det bästa jobbet eller?

I dag har våra Norska övernattare lämnat oss. Det blev faktiskt lite ledsamt, från bådas håll. Dom har bott här i tre nätter och varit så fantastiskt trevliga. Innan dom åkte så blev vi vänner på facebook, för att dom skulle kunna följa vad som händer på bruket , hålla kontakt med oss och visa sin vänner. Och dom hade redan bestämt att göra detta till ett årligt evenemang - Olofsfors bruk. Visst är det lycka?

Nu när Norea har kommit hit och bemannar informationen så har man blivit lite friare, så nu på förmiddagen har jag och Sören satt upp nya gardinstänger i två rum och hängt upp mörkläggningsgardiner. Så jätte bra uppfinning. Ljusa gradiner som blir väldigt mörka när man drar åt dom och håller värmen på avstånd ( tror jag)
Det blev jätte bra!

Sen har jag haft säsongens häftigast människa med på guidningen i dag. Ulf, sjökapten från Malmö men bodde nu i Stockholm. Jätte intressant människa och jätte intresserad av vår industrihistoria. När jag tackade för mig och skulle släppa guidegruppen, så tog Ulf till orda. Han tackade för den mest engagerade guide han någonsin lyssnat till och han förstod att jag verkligen brann för bruket. Han hoppades att jag hade en rik man så att jag skulle kunna fortsätta guida och inte vara beroende av pengarna. Det var väl väldigt snällt sagt? Han önskade också att jag skulle få träffa hans vänner som också var guide, han trodde vi skulle kunna prata länge om allt möjligt :)
När gruppen stod i hyttan så började regnet vräka ner, det ökade, ökade och ökade tills vi började skratta. För jag hördes knappt när regnet slog mot plåttaket. Men ingen var gjord av socker, så vi överlevde.

Tänk vad jag får träffa många fantastiska människor, jag är så tacksam att jag har det jobb jag har. Vissa dagar känner jag mig så nöjd med dagen och kunde först inte riktigt räkna ut vilken skillnad det var på dag och dag. Det kunde varit mycket folk och bra väder bägge dagarna. Men i dag slog det mig, när jag ha fått guida då går jag hem med ett leende på läpparna. För då har jag fått förmedla till någon det jag själv verkligen brinner för - Olofsfors bruks historia. Låter kanske löjligt och lite fånigt, men det är nästan det bästa jag gör.
Och när någon som Ulf säger att - jag verkligen ser och hör att detta är något du tycker om, så känner jag mig nöjd. Berättelsen har nått fram.

Mycket bra dag, på många sätt.

Regndroppar på rutan


måndag 14 juli 2014

SmedenTure Bergmarks barn barns barn - Norea


I dag har Norea Marklund börjat sin tvåveckors anställning på bruket, som guide och stå i Bruksinformationen.
Norea jobbade som guide hos oss i fjol också. Det är så bra att ha någon i bruksinformationen som vet mycket om bruket.
Det som är speciellt med Norea är att hon är barn barns barn till smeden Ture Bergmark som jobbat på Olofsfors bruk. Hennes mormor Elsa har alltså vuxit upp som smedsbarn på bruket och minns mycket väl livet på bruket. Elsas mamma Beda Bergmark har också vuxit upp på bruket, så det finns flerårig historia som Norea kan ta del av.
Elsa har berättat mycket för Norea om livet och hennes guidningar bygger lite på mormor Elsas berättelser som vi andra inte vet något om :)
Sen det andra som jag tycker är väldigt speciellt med Norea är att hon är väldigt modig, hon är nämligen bara 15 år och guidar. I fjol var hon alltså 14 år och guidade ??? Va?  Helt otroligt. Bara att vara så intresserad av sin bakgrund, historien och sen också vilja förmedla det till andra. Det tycker jag är väldigt modigt. Det är inte många som känner sig bekväma att prata i grupp och ansvara för att gruppen får en bra upplevelse.
Kul att hon har kommit tillbaka!


Här står Norea med sin mormors pappa Ture Bergmark!

söndag 13 juli 2014

Söndag på bruket /Motor Jonsson

I dag har det varit vad man skulle kunna kalla en toppendag. Trevliga människor, många människor, intresserade männiksor och en allmän mysig stämning på bruket.
Innan kl. 13 i dag hade jag både haft besök från Tyskland, Finland, Norge, Dannmark och Sverige. Va? Visst är det fantastiskt.
Frågan är de om det hinner komma något fler land/nationalitet innan dagen är slut?

Dagens guidning bestod av 4 norrmän/kvinnor som faktiskt också bor här på bruket och två svenskar. Jätte trevlig grupp. Man skulle verkligen vilja att guidningen tog tre timmar, istället för en timme. När dom är så intresserade och har tid så skulle man vilja krypa in i alla omöjliga och möjliga hål och visa överallt. Men, men det går ju inte. Men kul guidning. Men....  när jag stod i museet och berättade om en kille i Rundvik som hade hittat en järntacka på sin gård som vi skulle få, så exakt då dyker han upp i dörren. Det blev nästan lite läskigt. Jag fann mig och sa att det var inövat - han kom verkligen som på beställning :)

Ni glömmer väl inte kvällen föreställning i hyttan - Motor Jonsson, men Marianne Folkedotter och Hannes Sigfridsson. Dom riggar för fullt och gör sig hemmastadda framför utställningen som hänger där :)



Ljudteknikern Anders Wikström, trummisen Hannes Sigfridsson och berättaren/ uppläsaren Marianne Folkedotter om ni ser krypa ihop bredvid en högtalare.

lördag 12 juli 2014

Lördag på bruket

I dag håller våra konstnärstjejer på att packa ihop och dom åker en efter en ifrån oss. Siste tjejen åker i morgon. Känns lite tråkigt faktiskt, dom har som blivit en del av oss och bruket, dom har varit med när vi sett film i hyttan och olika fester, så lite tomt blir det.
Men deras utställning i hyttan hänger kvar hela säsongen och den i ladugården hela nästa vecka. Så även om brudarna sprids med vinden så finns deras konstverk kvar ett tag till.

Det har varit en lugn dag, jag kunde till och med gå och äta lunch på herrgården. (vid 14,30) Det hör inte till vanligheterna en lördag när man är själv. Jag tog en hamburgartallrik - jätte god! Det är skillnad på hamburgare och hamburgare kan jag lova.





Jag har försökt fånga deras utställning på bild, den som hänger i hyttan.....men det var jätte svårt. Men jag hoppas att det väcker så pass mycket nyfikenhet att ni kommer förbi och tittar själva.


 
 


 

 

fredag 11 juli 2014

Film i hyttan

I dag har jag faktiskt varit ledig för första gången på gud vet när :) Skönt, man behöver få se något annat än vackra byggnader och trevligt folk. Så jag åkte till Umeå och trängdes med svettiga, irriterade turister och såg på nybyggda byggnader som inte på något sätt kan liknas med Olofsfors bruk. Så i morgon kommer jag att uppskatta våra fantastiska byggnader igen :)

Men jag måste få berätta vad vi gjorde i går kväll.
Jo vi såg skräckfilm i hyttan ! Jo - applåder tack! Det är det nog inte alla som törs :)
Vi brukar vi som jobbar på Olofsfors bruk, aktörer på bruket, boende på Olofsfors och några till, se film i hyttan. Det är väldigt speciellt. Varje gång har vi sagt att vi ska se en skräckfilm, men det har alltid slutat med en tecknad eller svensk snäll film. Nu morskade vi upp oss och slog till med en svensk skräckfilm - frostbiten. Det var en lämpligt läskig film, lite humoristisk, några överrasknings moment och en viss spänning. Så med filtar, chips och dricka så samlades ett tjugotal personer och trotsade rädslan.
Vi brukar se på hösten när det blivit lite mörkare, men i år ville jag att våra konstnärer som bor på bruket och personalen som jobbar på kafé Anno och som också bor här, skulle få vara med.
Jag skulle tro att vi hinner mer några fler filmkvällar innan kylan biter på så att man inte kan sitta still i två timmar.


 

torsdag 10 juli 2014

Nils Eric Eriksson


I går fick jag en sån fantastisk fin bild på  Nils Eric Eriksson av hans dotter Karin.
Nils - Eric växte upp hos familjen Ernberg (disponent familj) på herrgården och har i vuxen ålder betytt väldigt mycket för bruket. Utan Nils-Eric så är det inte säkert att Olofsfors bruk har varit det besöksmål det är i dag och att vi fick pengar att bevara alla industrimaskiner och byggnader.
Många som talade på - industriminnes dagen nämnde honom som en viktig person, en eldsjäl och vi var många som skulle vilja att han fick uppleva dagen då vi fick ta emot priset som årets industriminne. Tyvärr så levar han inte. Men en av hans döttrar Lena var med på utdelningen och var ställföreträdare åt pappa :)

Måste få dela med mig av en reflexion jag gjorde på prisutdelningen. (årets industriminne 2014)
Man känner sig lätt ensam när man jobbar här på bruket. Man verkligen sliter för att bevara, berika och förmedla historien och att få folk att förstå det unika med Olofsfors bruk.
När jag går omkring i dessa fantastiska byggnader och nästan varje dag så upptäcker jag nya föremål, industriminnen, delar i byggnaderna osv som vittnar om livet förr, träffar människor som levt på bruket och får höra deras berättelser,  så  önskar jag att jag fick bäst sändningstid i tv 4 varje dag och berätta för världen om Olofsfors bruk. (en känsla jag beskriver nu)
För det är ett bra ställe!
Vi har ett stort och välbevarat bruk med ca 60 historiska byggnader kvar. Det är ett levade bruk, man bor och lever ff på bruket, man driver restaurang, kafé, konstnärer och  byggnadsvårdsbutik året runt och den industri som startade 1762 lever ju faktiskt kvar i dag och tillverkar bla slipstål och traktorband.
Men.... när vi var ca 100 st personer som samlades när prisutdelningen ägde rum ( 17 juni), så kände man verkligen att vi är ganska många som brinner och har brunnit för bruket. Jag kände mig plötsligt inte så ensam längre och det var en jätte härlig känsla. En stund som jag verkligen hade velat delat med Nils Eric.
Jag får lust att återsamla dessa 100 personer och bara sitta och prata om bruket, vad har det betytt och vad betyder det? Hur kan vi hjälpas åt att bevara och utveckla? Lära av varandras misstag och lyckade evenemang. Vi är ändå många som vill bruket väl och det känns bra.

På den nedre bilden är Nils Eric en liten pojke som är med när dottern till Viktor Fredrik Ernberg gifter sig på herrgården.

 
 
 

onsdag 9 juli 2014

Motor Jonsson

Dagen börjar med stålande sol och värme. Det är så underbart att sommar äntligen har kommit.
Vad gör man då, jo man städar åtta rum. Vet ni hur varm det blir att städa i denna värme? Oj oj, men det måste göras och nu efteråt känns det JÄTTE bra att ha det gjort.

Man märker på antal besökare att dom har legat någon dag på stranden nu och känner att dom kanske vill göra något annat. För redan vi öppning hade flera husbilar och andra besökare varit på bruket. Hoppas på en bra dag och att smeden Ragnar får flera barn/ungdomar som vill smida sig en krok.

Ni får inte glömma " Motor Jonsson" en föreställning med Marianne Folkedotter och Hannes Sigfridsson i hyttan, på söndag kväll kl 18,30.
En novell ur Sune Jonssons bok brobyggarna framförs med högläsning och slagverk i en dynamisk ljudande och kraftfull tolkning.



 
 
 

 

tisdag 8 juli 2014

På löpande band

Morgonen började med att jag åkte runt och öppnade alla byggnader som ska öppnas, närmare bestämt 7 st. Det tar sin lilla tid. Det är fler byggnader som är öppna på området, men dom öppnas av  någon annan.
Efter ett liten snack med trevliga gäster på herrgården och krögarna så gick jag ner till mig. När jag sen skulle iväg för att hämta mörkläggningsgardiner som jag beställt, bal med toarullar, några brickor till gula huset så man kan bära ut frukost i det gröna, en skrapa och lite vinster till skattjakten m.m......då är mina bilnycklar och nyckelknippan med alla nycklar till museet borta. Jag leta, leta och leta, gick upp på herrgården och frågade om dom hade sett knippan, ringde vaktmästaren, fråga Kent Ottosson, men samma svar överallt- nä ingen hade sett nycklarna. Men tänkte jag är jag helt snurrig, 30 -45 min letade jag nycklarna. Kent hjälpte mig och jag började nästan tro på spöken - bägge nycklarna borta. Jag rekonstruerade allt jag gjorde efter jag klev ur bilen.....icke en nyckel så långt ögat kunde nå. Då stoppar Kent Ottosson ner handen i sina byxor och tar fram bägge nycklarna. Vi hade tydligen lik nyckelring på bilnyckeln, så lite skamsen så erkände han att han var spöket. Så nu ligger stressnivån på hög och allt i dag kommer att gå med en rasande fart :)

 
Nu håller utställningen på att ta form i hyttan. Men jag uppmanar fortfarande alla att komma och hjälpa tjejerna att fixa och trixa och göra löpnade band.
 

 
 

måndag 7 juli 2014

Markström på taket

I morse checkade Anita Sidanbladh med familj ut från bruket  efter en hel helg här uppe. Hon är verkligen duktig på att hjälpa till när det händer något på bruket (som bruketsdag). Stort TACK till Anita och Jan Persson (dom sitter i styrelsen) som hjälp till hela helgen, hade aldrig funkat utan er.

Hade inte hunnit städat ut Anita med familj när jag fick förfrågan på ett dubbelrum. Det var bara att hugga tag i skurkäppen och bädda rent för våra nya gäster från Tyskland, så nu har jag faktiskt 4 st tysktalande gäster i gula kontoret.
Borde nog gå en tyskakurs snart, vi har väldigt många besökare från Tyskland och dom är så intresserad av industrihistoria på järnbruket. Jag hänvisar alltid dom att gå ner på kafé Anno där nästan hela personalstyrkan talar tyska eller upp till smedjan när vår smed Sebastian är där. Jag får som för mig att det känns bra att kunna fråga lite extra på sitt eget språk. Tyska känns inte så jätte svårt att lära sig, många ord är ganska lika. Men.....det kommer ju aldrig att hända, men man kan ju alltid önska att man kunde tala tyska. Det skulle underlätta mitt jobb :) Eller så anställer jag en tysktalande ....det är nog enklare.

I dag har solen verkligen gassat över bruket.  Men inne i bruksinformationen så är det ganska svalt och skönt, så när det hettar förmycket på huden så är det bara att gå in och svalka sig en stund.
Men vissa på bruket strävar efter att stå så nära solen som det bara går. I dag hittade jag en av konstnärerna på herrgårdstaket - Stefan Markström. Karlsson på taket har man ju hört talas om, men Markström på taket är något nytt. Han är kul han.
Jag blev bara tvungen att föreviga detta, så jag tror inte ens att jag ens frågade vad han gjorde där. Visst är det konstig?


Markström på taket


Våra fantastiska konstnärstjejer har nu flyttat ner mot hyttan och fortsätter workshopen där, när jag skulle låsa i kväll så hänge det tyg och kroppar på bryggan:) blir väldigt spännande att se var det slutar. Kom förbi och hjälp tjejerna att klippa och pyssla.


Bruketsdag söndag

På söndagen hade vi invigning av äppellunden och Kent Ottosson spelad och sjöng lite.
Ture Holm visade lite av vad man kommer att få lära sig på cirkusskolan som är 16-17 juli.
En otroligt skön söndag med glada besökare. Utställningarna som finns på bruket just nu har varit otroligt uppskattade.
Här kommer lite bilder från bruketsdag söndag.


Invigning av äppellunden




Cirkusskola pågång

söndag 6 juli 2014

Bruketsdag lördag

Bruketdag lördag: Mindre folk än väntat, men en väldigt lugn och harmonisk stämning istället. Vi hoppas att besökarna kommer i dag och passar på att titta på visningen av stångjärnssmedjan.
Här kommer några bilder från gårdagen.



Elin Kristoffersson - en dansperformance om vatten.


Vi och nu som undrar varför.


Barnsmide, fåren och pyssel.


Qvinnor - utställningen
 

fredag 4 juli 2014

Cykla på bruket, krokar på järnet och tyger i hyttan

I dag monteras det cyklar för fullt här på bruket. Herrgården kommer att hyra ut cyklar så att du kan ta dig runt bruket med lätthet. Du får även med dig en picknickkorg med fika eller lunch om du vill.
Varför inte cykla till tjuvantes grotta, gamla flygplatsen, ridhuset, in på Nordmaling (centrum) eller helt enkelt bara på området som är stort nog. Tror att det är 16 st cyklar, så ta med dig arbetslaget/tjejgänget/släkten/vänner och gör en utflykt.



 
Förberedelserna inför morgondagens vernissages är i full gång. "Vi och ni som undrar varför"

Mycket spännande att uppleva och se!

Nu kör vi andra inskolningen av barnsmides smed. Först hade vi en kille som vi lärt upp att smida, då fick han ett längre jobb. Då paniksökte vi en ny smed och fick tag i Ragnar, en toppenkille som faktiskt har smitt lite förut.  Så nu blir han faktiskt upplärd av vår egen Smed Sebastian Reschlin. Så i morgon på bruketsdag kan ni komma och smida er en krok. Gammal som ung!


 
 

torsdag 3 juli 2014

Vi och ni som undrar varför

Nu är det till att hinna mycket innan 11,00 när vi öppnar.
I går tog jag bort använda lakan osv från 9 st rum och skickade med Holmsundstvätt som kom med rent och tog med sig smutsiga sängkläder, i dag har jag bäddat rent på några av dom och i morgon kommer jag att försöka hinna städa 8 st rum. Man får verkligen dela upp arbetet i före kl 11.00. När jag sprang omkring i städskrubbar och rum så upptäckte jag att det fattas bla rengöringsmedel för toa och några frotté som man bäddar runt bäddmadrasserna. Ner på Nordmaling och införskaffade det och lite lunch.
Sen använder vi ju så klart byggnadsvårdsbutikens såpa i rummen när vi städar, så förbi där och hämta upp några dunkar. Ja hej å hå vad det går.
Måste även införskaffa mörkläggningsgardiner, nu är det ju ljust dygnet runt. Gertrud på Olofsfors garn och tyg var hjälpsam, så jag beställde två par gardiner så får vi prova att hänga upp i två rum. Tänkte att mörkläggningsgardiner kan vara bättre än rullgardiner som alltid fastnar när man dragit ner dom......

I dag har äntligen teglet från Tyskland kommit, vi (inte jag)  måste mura om ugnen inför visningen av kättingsmedjan i helgen.

Förberedelserna inför bruketdag är pågång förfullt. Dom som ska ha utställningen i ladugåren var i dag in till Umeå och gjorde radio. Har inte lyssnat vad dom sa, men säkert något klokt.  Det blir spännande att se deras utställning - Vi och ni som undrar varför -  En utställningsturné med Elina Nilsson, Nanaka Adachi, Klara Berge, Anni Foglert och Kristina Skantce. Tillsammans besöker de sina olika uppväxtorter för att göra föränderliga textilkonstutställningar.
5-18 juli kommer dom att finnas i ladugården och sedan kommer det att hänga en textilutställning i hyttan säsongen ut. Spännande värre!


Konstnärerna under radioinspelningen
 
 
Lägg till bildtext
 

onsdag 2 juli 2014

Spindelmannen, batman och Spjällmannen


Fick för någon vecka sedan information av en man ur en guidegrupp, varför det fanns en bro uppe i taket i hyttan. Han påstod att spjällmannen stod där. Nu har jag fått lite mera information om varför spjällmannen behövdes. Bengt Spade säger följande:
 
Under processen i masugnen så frigörs flera gaser, som blir explosiva när de får kontakt med syre. Smältan i ugnen ger tillräckligt med
värme för att agera "tändstift". Därför manövrerade "spjällmannen" ett spjäll som öppnades och ledde ut och bort gaserna i ett rör
innan locket öppnades.

För det var så att masmästaren som stod överst på masugnen, öppnade locket på masugnen för att lägga i kol, kalk och malm när man tillverkade järnet /järntackorna.

Man kan inte låta bli att undra hur spjällmannen såg ut? Han som räddade hyttan och masugnen från att explodera. En dåtidens hjälte.
Undra om jag ska utlysa en tävling på brukets dag, där man får rita och fantisera hur han/hon såg ut. Och nu menar jag inte på riktigt, för det kan  man gissa sig till, utan hjälten - spjällmannen. Vad hade han för egenskaper? Hur såg han ut? Vilken status hade han på bruket/ i arbetslaget? Det kanske kan bli en sagobok?

Intressant! Eller hur?

 
 

tisdag 1 juli 2014

Olofsfors föremål har hittat tillbaka

Vilken lyckodag i dag. Tidigare i veckan fick jag ett samtal om att få ta över en skolbänk som stått på skolan i Olofsfors. Annars skulle den slängas - absolut blev mitt svar. När dom i dag kom med den på ett släp så frågade dom om vi också ville ha en spinnrock från 1800-talet, absolut blev mitt svar igen. den var dock inte från bruket. Sen hämtade dom en margarinask i trä och frågade samma sak och jag svarade samma sak igen - absolut, den var skickad till Lögdeå (står det på  den)  Sen ur bagaget så hämtade han en rock, från tiden då flygplatsen låg här i olofsfors och hör och häpnad, så frågade dom om vi ville ha rocken också. Men - ABSOLUT.
Så himla häftigt hur saker kan hitta tillbaka till sin ursprungsplats.
Nu gäller det bara att placera dessa föremål på ett bra sätt. Skolbänken skurade jag och la ner kritor och papper så barnen kan sitta och rita vid den gamla bänken, margarinasken hamnade i museet, liksom spinnrocken, men rocken tar nog lite mer tid att hitta en plats åt. Måste titta på vinden där vi har olika bilder och gräjjer från en miniutställning som haft tidigare från flygplatstiden. Något blir det, tid nog. Så himla spännande!