torsdag 26 januari 2017

Från Grosshandlare till Mjölkerska, till smed och Chaufför.

I dag har jag jobbat hemifrån, i pyjamas och i sängen fram till kl 11 i allafall. Sen klev jag upp och fortsatte jobba från ett bord.
Jag läser och läser och läser, intervjuer som är nerskrivna. Berättelser från människor som bott tillfälligt på bruket, vissa har bott hela sitt liv på bruket och vissa berättar händelser som dom hört från släktingar som jobbat på bruket. Det handlar om allt från smederna, till fotbollslaget i Olofsfors, från Grosshandlare Wikström, till mjölkerskan, från chauffören till handlaren, från tjänsteman till arbetare, från man till kvinna.
Det är så intressant att man kan spricka. Det kan låta slappt att jobba hemifrån i sängen, men så effektiv är jag inte på jobbet kan jag lova. Jag tog inte ens kaffe kl 09,30 som vi gör när jag är på bruket, nää tokeffektiv. Detta är roligt.
Jag ska försöka sätta ihop en berättarföreställning( eller vad jag ska kalla det) och upptäcker allt eftersom att mycket utav dessa intervjuerna är ren och skär fakta, inte berättelser. Jag kan se en skillnad mellan de kvinnliga och de manliga intervjuerna, de kvinnliga liknar mer berättelser och händelser, medan de manliga är verkligen tid, pengar, konstruktion och funktion.
Så det börjar verkligen gå upp för mig skillnaden mellan guidning och berättelse. Alltså kliv ur den bekväma guidezonen och in i en nya och annorlunda zon.
I dag har jag hittat flera historier som jag vill lyfta ut och få ner på papper, jag har övergångar mellan varje berättelse, men ju mer jag lyfter ur ju mer får jag fundera. Vilket perspektiv ska jag använda ? Hur vill jag förmedla detta? Jag vet att jag inte var detta kommer att sluta, det enda jag vet att det känns jätte roligt. Skulle det inte bli något av detta projekt, så vet jag att min första guidning efter denna läsning kommer att innehålla en hel del nya förstärknings berättelser / anekdoter / minnen från förr.
Namn som Alte Vård, Ragnar Hammarström, Nils Erik Eriksson, Martin Vård, Olle Österberg, Ture Hjelt, David Forsberg, Gunnar Forsberg, Åke Selander, Beda Bergmark, Svea Johansson, Selma Forsberg,Otto Johansson, Filip Nording m.m. snurrar runt i mitt fulla huvud och även om min känsla av bruket har varit bildlig, så ser jag brukets historia ännu mera i bildform i dag.
Tänk om tidsmaskiner fanns.
I morgon ( och i kväll) blir det en skrivdag.






måndag 9 januari 2017

Bruket i Vinterskrud

Ja, nu har vardagen börjat, ledigheterna är slut och allt börjar återgå till normala former. Eller ska börja återgå i allafall..... julen kan göra ett och annat med formen. Och jag som har tillbringar julhelgerna i min nya pyjamas, kan verkligen behöva kliva i arbetskläderna.
Men vardag är vardag, jag tror jag har sagt det förut, men jag gillar verkligen vardagen. Man kan se fram emot semester, ledigheter, pension och allt möjligt. Men underskatta inte vardagen, det är den vi lever i, det är den som ska vara bra, inte bara 4 v på sommaren,
I dag har jag haft besök av Torsten från en Husbilsklubb som planer en träff här på bruket i juni. Går allt i lås så kommer den att infalla när Öl och Whisky mässan är här på bruket, 9-10 juni. Vi tog oss en promenad runt bruket för att se vart det skulle kunna rymmas 30-50 husbilar. Tur att vi har bra relation med kommunen, för efter ett samtal med Sune Höglander så tror jag att det är löst.
Men när vi gick förbi översta dammen så uppenbarade sig flera fantastiska skapelser av is och snö. Is och snö kan verkligen ta olika former, svulstiga och vackra eller som på en bild som små runda bullar. Jag var bara tvungen att stanna av och ta kort med min mobil. Som ni förstår så var det betydligt vackrare i verkligheten. 
Jag fick lust att hoppa på de molnliknande skapelsen, men var lite för rädd att hamna i vattnet och det skulle inte kännas så bra. Så jag nöjde mig med att titta och fota. 







måndag 2 januari 2017

När chefen är borta, dansar killarna in nya året i städskrubben.

Det är alltid lite svårt att sammanfatta ett helt arbetsår, man glömmer så lätt de små viktiga sakerna och kommer bara ihåg de stora händelserna och de som hänt ganska nyligt ( i slutet av året) Men sammanfattningsvis har det hänt, stora saker, roliga, bra, tråkiga, oväntade och några nyheter, krångliga och dyra saker.

Det största som hänt är så klart att vi fått donerat byggnader till oss, ladugården, gula kontoret och bastun.
Det roligaste som hänt är att vi fått tillbaka byggnadsvårdsbutiken i ladugården.
Det bästa är utställningen i sommar av Susanne Lovén, lucian och julmarknaden, de blev så bra.
Det tråkigaste var att bilmässan och bruketsdag regnade bort. Väldigt många bilar, men tråkigt väder.
Det mest oväntade var att barnensdag blev så lyckat.
Det som var nyheten var sägenvandringarna och teaterskolan
Det har varit några krångliga turer, som när det blev fel med uppsägningen av hyresavtalet på Herrgården.
Det har varit /blir dyrt när det gäller reparationer av Herrgården.

Ja det här var väl den tråkigaste sammanfattningen man kan leverera och den tråkigaste jag levererat på länge. Men det blir inte bättre i år.

 Men i dag på min första arbetsdag efter julledigheten, så kan jag bara konstatera att grabbarna som jobbat hela jul har verkligen jobbat bra. Målat om golvet i informationen...så bra blev det, skurat den stora gångmattan, ser ut som ny och rensat och byggt om i städskåpet/ skrubben. Jag tror faktiskt jag ska vara borta oftare, dom verkar få ro eller energi av det :) Eller det jag hellre vill tro, dom vill överraska mig och göra mig glad.
Det lät trevligare för mig i allafall. Men än vad deras drivkraft varit så har dom gjort ett väldigt bra jobb.

Annars måste jag säga att det är skönt att komma in i vanliga rytmen igen.
Nu ska jag bara försöka stänga dörren som det står 2016 på med allt vad det innebär och försiktigt öppna den med trycket år 2017 på, Alltid spännande att öppna nya dörrar och se vad man kan mötas av. Det gäller både jobb och privat.
Tänk om jag kan säga, 2017 var det år jag fick huset helrenoverat, eller 2017 var det år vi knäckte koden på lättförtjänta inkomster på Olofsfors bruk, eller 2017 var det år mitt liv förändrades totalt pga av en trisslott. Va ? Kan det få hända.
Det ena jag med säkerhet vet är att 2017 är det år då jag ska fylla 50 år och mamma ska fylla 70 år Men det är ingen överraskning vare sig för mig eller mamma.
Så jag väntar mig något ännu bättre än det faktiskt. Varför inte ett lugnt och harmoniskt 2017.
2016 har varit allt för spännande / oroligt både på jobbet, i Sverige och i världen.
Så får det bli, lugn och harmoni

Man skulle haft en före och efterbild för att förstå storheten i detta.


Dörr 2017, vad är det vi skymtar?