Riset svider och rosen sprider glädje

De flesta dagar innehåller både ris och ros och i dag är exakt en sådan dag.
I dag när Jonny öppnade i hyttan blev han lite smått förvånad. Några hade tagit sig in och tömt bägge pulversläckarna runt om i lokalen. Det var ett gråvitt pulver överallt, både på utställningen, fönster, golv...ja suck. Det kommer att ta tid att få bort det och visningen jag skulle ha på lördag inför ett bröllop var bara att ställa in. Vi ringde polis och försäkringsbolag och anmälde det som hänt. Men det visade sig någon timma senare att det faktiskt fanns vittnen till händelsen, så det kommer att meddelas till polisen i morgon. Det känns jätte trist och man blir faktiskt riktigt ledsen.

Men då kom rosen och avslutade dagen.
Bruksgruppen ( alla aktörer på bruket) träffades hos Stefan Markström vid 16.00 och grillade tillsammans utanför manufaktursmedjan. När vi blivit mätta och belåtna, så gick vi in i värmen  i Stefans ateljé och där målade vi en tavla tillsammans. Jätte jätte roligt.
Stefan guidade oss i måleriets värld och lärda oss allt om torktid, snurra tavlan, fixa prickar, kladda med handen, lager på lager metoden osv. Och tänk så vacker tavlan blev, i slaggstensfärger. Snacka om genomtänkt färgsättnings av vår ledare.
Slaggstensfärger!
Jag är helt säker på att tavlan skulle få ett högt utropspris och pryda det finaste av de finaste hus i kommunen, eller världen.
Bra avslut på en dag som började tråkigt!

Så väldigt tråkig syn i hyttan!

Grillning vid manufaktursmedjan

Stefan Markström beundrar vår slaggstenstavla

Nu dansar OF in i framtiden

I går kväll hade vi det första mötet utanför styrelsen om utvecklingen på Olofsfors bruk.
Vad vill vi se på bruket när vi kommer hit om fem år?
De specialinbjuda gästerna blev indelade i olika grupper; mat, trädgård, dammar och vattenleder och marknadsföring och turism gruppen.
Sen satte vi igång och spåna, drömma, fantisera om den optimala utveckling på bruket utan att tänka på finansiering och vad som är möjligt.
När grupperna väl kom igång så hade Anders Linne vår eminenta ledare för kvällen, svårt att få oss att samlas igen.
Vilka idéer som kom fram? Kreativiteten och lusten riktigt flög i luften och likt ett elakt virus och fastnade på alla deltagare.
Vi har verkligen förutsättningarna här på bruket för att detta ska kunna bli något riktigt bra. Man blir både matt och upplyft.
Fortsättning följer.

Har just haft ett samtal om en planerad musik och dansföreställning som kommer att ske augusti 2016 i hyttan.
Det är så spännande, intressant och klurigt med alla dessa planeringar av kommande evenemang. Många trådar som ska vävas ihop till en fantastisk upplevelse.

Fest /TedX kan ge huvudvärk

Dagen efter fest kan man få en viss huvudvärk, har jag hört.
Och i går på Sliperiet så var det fest/ TedX och jag satt och bokförde med Random bastards rappande i bakgrunden och med chipsskålen bredvid datorn. Man kan faktiskt inte komma närmare fest och men så vaknade jag med huvudvärk i dag också. What ?
14 studentuppsatser i en antologi om regional utveckling.
Studenterna satt bredvid mig och kreerar om framsidan på antiologin under TedX och det fick flera besökare att titta in och nyfiket frågade vad dom höll på med. Både när det gällde konsten och uppsatserna.
Två av dessa ungdomar, Linn och Elin skriver om Olofsfors bruk....så spännande!
Vilka ungdomar! konscentrationen var inte riktigt på topp kan jag säga.
Sen var det extra kul att träffa Julia Öhrling igen, vår praktikant som varit hos oss i tre månader. Skulle jag kunna anställa henne på Olofsfors så skulle jag göra det. Hon har varit toppen att ha som arbetskamrat.
Men utifrån huvudvärken kan jag bara konstatera-att jag hade nog kul i går.

Skulle nog kunna tänka mig att alltid ha dessa ungdomar i kontoret
 

Föräldraledighet - mäns upplevelse av barnledighet. (ser ju alla)

Random bastards gör ljudcheckning

Tävlingsnerven har slagit på

Nu börjar jag snart bygga upp lite panik. Eller.....Vet inte om man rent psykiskt kan ha lite panik, antingen har man nog panik eller inte skulle jag tro. Å det har jag inte. Men man kan nog säga att jag är påväg in i en stressfas, eller kanske inte riktig stress.....mer en hur fan ska det gå fas.
Månaderna och dagarna bara går och går och det är fortfarande så mycket som inte är klart inför säsongen på Olofsfors bruk.
Jag har nästan schemat för dom som ska jobba i sommar klart, nästan, jag har inte klart för mig hur shopen ska inredas och exakt vad som ska säljas, en utställning att fixa och har jag inte fått startskotten för än, träffa bruksgruppen (1,2 och tre gånger till), ordna med kassapparaten och kortdragaren  (säljaren ) sen ordna med kunniga att ställa om kortdragren till vårt konto, fixa med blommor och smyckning ute inför säsong, affischer, inför bruketsdag måste många samtal ringas och besök göras m.m.

Sen ska ju allt vardagsbestyr göras parallellt med detta, som fixa med fakturor och sånt  :) Å nu på morgonen tyckte jag att det gick väldigt lätt att bokföra fakturorna, men det kändes för lätt. När jag fått in alla i systemet, då klack det till att jag inte talat om vilken faktura det var. Inventarier? förburkningsvaror? Vatten och avlopp? osv. Så då var det bara att ta samma hög en sväng till :) Men det är ganska bra att göra lite fel, för man gör inte om det igen i alla fall.

Det är min fjärde säsong på bruket, så en viss erfarenhet finns och jag känner igen känslan sen tidigare år.
Det är som att en tävlingsnerv slår till, då man vill känna sig väl förberedd för att kunna hantera det oförutsägbara.
Det finns alltid en spänning inför varje säsong. Och det enda man kan vara säker på är att något kommer inte att bli som man tänkt.
Tro nu inte att vi / jag inte har koll på läget och att säsongen sätts ihop i all hast. Nä, allt är planerat, men när man inte riktigt fått svar från alla så hänger man som i luften. Sen kan faktiskt folk bli sjuka osv och då gäller det att ha plan nr 2. Och för tillfället är jag själv plan 2, att jag själv går in och jobbar och guidar ifall något skiter sig. ( tur man är mångsysslare) Men klossarna brukar falla på rätt plats.

Ute strålar solen och det riktigt skriker vår när man går ut.
Jag kan slås av brukets skönhet, faktiskt alla årstider.
Sommaren är otroligt grönskande vacker fylld med besökare, våren är längtansfullt myggfri, hösten är eldigt färgsprakande och otroligt matchande med alla röda byggnader och vintern är knistrade, friskt vacker.
På bruket kan man vara alla dagar på året.
Snart kommer bänkar och sittplatser ut, så där är det bara att ta kaffetermosen och komma hit och njuta.

Höst

Vår

 

 

Vinter

Sommar

Skämskeps till salu

Mitt öga /ögonlock skiftar i väldigt många olika färger och ändrar form dag för dag. Nu har jag gått från lila till vinrött och lite gult håller på dyka upp runt ögat.
Jag gillar verkligen inte gult och för tillfället inte speglar heller.
Det är verkligen inte kul att gå med ett sådant blåtira, både för att man känner sig verkligen inte fin och alla dessa konstiga blickar. Jag glömmer ju faktiskt själv bort ögat ibland, men blir snabbt påmind i kassakön när folk ser konstigt på mig och tittar bort. Då kommer jag på hur jag ser ut och förstår vad folk säkert tänker. Och det lustiga är, när folk tittar och skäms för att fråga vad som hänt, så lägger dom över skammen på mig? Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det på annat sätt. Verkligen en ny upplevelse.
I det här läget tycker jag faktiskt mest synd om min man/ sambo.

Just när jag fått blåögat så var jag lite omskakad, så när jag kom tillbaka på kontoret efter den jobbiga lunchen, loggade ut mig på bankdosan när jag skulle ta ut en rapport. Tre försök missade jag och kortet låste sig.
Det innebar att jag också blev utloggad från Olofsfors bruksmuseums dosa ( eftersom vi har samma bank)
Inte bra, det är faktiskt fjärde kortet jag får nu under några år. Så med skämskepsen och blåöga fick jag gå in på handelsbanken och begära ut ett nytt bankkort igen.
Så nu på morgonen har jag betalat de leverantörsfakturor som legat och gosat till sig här på kontoret (OF).
I går hade jag en genomgång med Anita Hammarström när det gäller hanteringen av ekonomin. PHU!
Det är jäkligt många steg innan allt är klart med en faktura. Både på banksidan och i redovisningssystemet.....och när man inte har hela gången i huvudet så känns det lite omständigt. Men Anita H sa att om några månader så sitter det och jag kan inte annat än tro henne. (kallas även överlevnadsinstinkt)
Å jag är så rädd att jag ska glömma skicka in till skattemyndigheterna, arbetsgivardeklartioner, mervärdesskattedeklaration, momsredovisning, sätta alla rapporter och papper i rätt pärm osv.
Jag hoppas att jag om några månader skrattar åt min förvirring i dag och hittat ett bra sätt att arbeta med detta.

Har ätit lunch på Herrgården i dag och jag måste bara säga att dom har verkligen kanon mat. Så fruktansvärt gott och mycket folk. Det är så kul!
Kocken ville inte vara med på bild, men jag var snabb som en vessla när han fixade med degen som skulle in i ugnen. Å fastnade gjorde han :)
Trevlig helg på er !

Gräsliga blåöga, någon som vill ha?

 

William fixar bullar

 

Mums

 

Mums

 

Mums

 

 

 

 

Livet i storstaden är hårt !

Nu var det länge sedan jag var in på bloggen och skrev. Och det beror inte på att det inte händer saker, utan snarare tvärtom. Tiden bara springer iväg och jag springer efter allt vad jag kan för att hinna med.
En liten summering.....träffat bruksgruppen och planerat säsong och vi i bruksgruppen ska träffas hos Stefan Markström en kväll och bara vara kreativa och mysa.
Jag har gått upp till 80 % på bruket från 50 % och kommer att ta över ekonomin efter bla Kent.
Kent Ottosson har fått nya arbetsuppgifter när han kommer tillbaka efter sin sjukskrivning och alla är nöjda. Så nu ska jag sätta mig in i ännu ett nytt bokföringssystem :) ( Har ett annat på jobbet i Umeå) Jag är snart en fullfjädrad siffermänniska med kjol och kostym å klackeskor.
Vi planerar/Spånar på en utveckling på bruket som kräver samarbeten med alla omöjliga och möjliga parter och det är jätte inspirerande.
Jag har haft studenter här från universitetet som håller på med en rapport /examensjobb på bruket. Blir spännande att se vad dom ser för ekonomiska möjligheter för oss.
Suttit med schema inför säsongen, guideschema, semesterschema, bemanning i info, barnsmidessmed ska anställas och  alla olika arbetstider som vi har ska funka i säsongschemat.
Annonser inför säsong ska fixas och inte förglömma att en shop ska vi försöka få till. Vi är på god väg, målat ett skåp som ska fyllas med hanteverk som alla besökare vill köpa.
Ja det är ett grymt varierande jobb och tiden springer ifrån mig.

Sen är jag glad att jag gått ner i tid i Umeå, för där är det livsfarligt att vara. I går skulle jag äta lunch med en polare på Rost och stressade dit och rykte upp dörren och samtidigt tittade jag in för att se om hon kommit. Pang så gick jag rakt in i deras järndörr. Aj aj, ställde mig ändå i kassan och beställde mat, när jag stod där kände jag hur det började spänna i ögonbrynet. Gick direkt in på toaletten och såg till min förskräckelse att jag fått en ordentligt bula. Gick in i köket och frågade efter is för att kyla ner svullnaden så skinnet inte skulle spricka.
Ja, i dag ser jag inte rolig ut eller det är nog det jag gör. Punksminkad kan man säga......
Här på bruket finns nästan bara trädörrar som inte gör lika stor skada :)
Stina Haglund min chef i Umeå var tydlig med att det inte var en arbetskada som jag ville ha det till.

Ja, livet kan vara hårt ibland!

Ganska snyggt blåöga, ser bara ut som jag gillar ögonskugga extremt mycket :)

 

Nyfixade säljskåpet

Rocka sockor

I dag händer det mycket; solförmörkelse, rocka sockorna dagen, styrelsemöte, herrgården bjuder på Irländsk mat och vi går mot helg i stålande solsken.

Dagen till ära har jag olika sockor på mig.
I dag kommer över 230 000 svenskar att se annorlunda ut på fötterna. På arbetsplatser runt om i landet uppmärksammas aktionen " rocka sockorna" där man har olikfärgade strumpor för att göra  världen mer färgglad.
Bakom initiativet står Nathea Anemyr, 10 år som, vill hylla sin storasyster Noella, 13 och alla andra som har Dawn syndrom.
Hejja hejja!

Morgonen började tidigt, 07.00 träffade jag Anita H som vi har anlitat att fixa med vår ekonomi. Kl 08.00 hade jag ett telefonmöte och sen började jag ställa fram projektor, projektor duk, vrida bordet, kopiera papper, snacka med ledamöter som inte kunde vara med på styrelsemötet m.m. inför mötet.

På styrelsemötet hade vi bjudit in Gunila Lundström för avtackning för sin tid i styrelsen. Det känns riktigt tråkigt att hon slutar i styrelsen, hon har verkligen varit en man kan bolla med. Både stort och smått, pengar å känslor, privat och arbetsproblem.
Anita Sidenbladh höll ett litet tal och överräckte blommor, vin och paket. Sen drack vi kaffe och åt kaka innan Gunila ilade iväg och vi fortsatte med styrelsemötet.

Förfrågningar som jag aldrig trodde jag skulle få.

Ibland får man uppdrag/ förfrågningar om saker som man aldrig trodde man skulle vara med om.

17 mars ska jag föreläsa om vår pelletspanna /Anitas panna. Beskriva för företag vad som hände före och efter insättningen av pelletspannan. Va?

Ni får bli förvånade, för det är jag med.

LÖNSAM ENERGIKONVERTERING I INDUSTRI.

Folkhetshus i Umeå.

- träffa branschledande experter ( bla jag) och lär dig vad du kan spara på att skrifta från fossila bränslen till bioenergi.

Visst är det lite otippat? Om man få bli impad av sig själv, så måste detta vara en sån gång för mig. Jag kanske inte är lika kaxig på kvällen den 17 mars. Men kul ska det bli. Har gjort ett PPP som ska visas och jag ska snacka :)  Men..sanningen?  Får jag chansen att snacka om Olofsfors bruk än hur vinklingen är, så tar jag den.

Upptäcksfärd i sädesmagasinet

I dag vi för första gången på länge varit riktigt många till em kaffet.
En plåtslagare som kollar in ett tak, Sebastian Rechlin som är sakkunnig i projektskrivning, Marita Fritjof som saknade en nyckel som Jonny lånat och jag och Carina. Kul! Jag gillar när vi blir en lite samling.
Efter kaffet så drog jag på mig stövlarna å så gick jag Carina och Sebastian på upptäcksfärd i sädesmagasinet. Det är verkligen en häftig byggnad. Jag har velat göra den publik ända sedan jag börjat jobba på bruket, men jag vet ff inte riktigt hur.
Den är både läskig och häftig. Det finns inte ström så att all ljuskälla finns på våra mobiler och sen öppnade vi några träluckor som gav ljusinsläpp.
Där finns allt möjligt och omöjligt.
Det vi letade som Sebastian visst fanns där var en tång som man använde när man gjorde kätting. Jag behöver visa en kättingtång i en utställning som jag håller på att sätta ihop. Och vi hittade den och en massa andra intressanta saker som fick ligga kvar. Vissa föremål visste vi exakt vad det varit/ är, men vissa saker kan vi inte ens gissa användningsområdet till. Spännande!

Det är så häftigt att gå omkring och titta på föremål som är flera hundra år gamla och hitta inristade namn och årtal på träbalkarna i byggnaden.
Häftigt häftigt häftigt.
Jag är historiker nörd, jag erkänner.

Nu förstår jag att vissa ser skrot, men jag ser det inte riktigt så.

Fantastisk utsikt från ljusinsläppet

Sebastian tittar till underplan

Vad är detta tro? Någon som vet?

Någon som vet vad detta är?

Bitar, verktyg från smedjan

Lyckad dag i Lycksele med kollegor och Totte

På fredag morgon packade jag och min kollega Jonny in oss i bilen och åkte upp till Lycksele.
Där väntade Torsten "Totte" Nilsson från Arbetslivsmuseum /Norrköping på ett handfull (två händer) personer att utbilda i att söka projektpengar. För er som inte vet, har Totte varit Intendent på Olofsfors bruk tidigare. Första Intendenten.
Det är verkligen mycket att tänka på när man ska skriva en ansökan. Det är lika mycket att tänka på när man ska försöka få besökare till ett museum. Vad behövs för att göra ett museum intressant för många?
Som jag har sagt tidigare och jag kan gärna säga det igen (Totte sa det också) det är väldigt få Nördar, som älskar järnindustri historia. Jag googlade aldrig järnindustri/järnbruk när jag skulle på semester tidigare. Nu gör jag det, men aldrig innan jag började jobba på Olofsfors bruk. Å det måste man tänka på när man funderar på att öka besöksantalet.
Butik på området är bra - sa Totte. Och vet ni vad? Jag håller på att fixa en liten butik i den del där mitt kontor har varit.
Sen en lekdel för barn är viktigt.  Å det har jag klurat väldigt mycket på, vi har ju lekstigen, men vi skulle kunna utöka med någon inne aktivitet. Får klura klura klura.
Sen gäller det att samarbeta, samarbeta med arbetsförmedlingen, studieförbunden och allt och alla. Och vet ni, det gör jag också :)
Vilktigt var också att hålla turistbyråerna informerade om bruket och det försöker jag göra. Varje vår bjuder jag in Umeå, Övik och Nordmalings turistbyrå för en guidning och information om nya saker.
Inte alltid dom kan, men jag kämpar på  ( mest med Övik)

Jag lärde mig så klart mycket nytt i Lycksele, men det är även väldigt skönt med en bekräftelse att man tänker rätt och att man ställt in färdriktningen år rätt håll.
De saker som hav mig en aha upplevelse ger mig ju bara så mycket mer jobb :) och arbetstid är det jag har minst av just nu tyvärr. Jäkla skit!
Vilja är betydligt större än arbetstiden = pengarna.
Vart finns du gamla miljonär som inser att du inte hinner göra av med dina pengar och letar efter ett hål att stoppa dom i? Jag vet, hör av dig!

Fantastisk dag med bra nya kontakter, god lunch, bra inköp in Skogsmuseets shop och en fantastisk ledare och många nya idéer. Riktig pep dag.

På vägen hem stötte vi på en fin ren vid vägkanten. Helt obrydd över att jag fotade, så fick jag en bra bild på honom.

Lägg till bildtext

Rudolf med röda mulen som vi träffade på vägen hem

Gammalt kök i museet. Påminner lite om vårt kök hemma i Olofsfors

Påväg till gamla museet

Hittade ett par fantastiska tofflor till Cliff i Skogsmuseets shop.